Jag vet egentligen inte om jag skall gå så långt så att jag dokumenterar följande statement i skrivform. För tro mig.. detta är ett "once in a lifetime"-inlägg och ni kommer aldrig någonsin höra mig säga detta igen.
Men sanningen är att jag har fullkomligt tappat bort min klädshopping-mojo! Och ni som känner mig vet att detta är en ytterst allvarlig sak som jag aldrig skulle kasta ur mig hur som helst.
Och precis som vid gårdagens inlägg skyller jag ifrån mig. Det är inte mitt fel. Det är kiddens!
Jag resonerar som så här;
När man under det senaste året känt sig stor som ett hus eller åteminstone vetat att man så småningom skall bli stor som ett hus har ju allt som haft med klädshopping att göra känts som en föga sexig aktivitet att sysselsätta sig med. Det kan ni ju förstå?! Alla supertighta jeans A'la-Maddes-favorit-modell var plötsligt ett avlägset minne blott. Den kittlande påklädningen blir ju något mindre flexibel när man inte längre kan knäppa gylfen. Och jag vet att folk högt och lågt sa att man var suuupervacker och strålade hit och dit (Ps. Tack alla ni som sa det.) Men vart katten de såg denna glöd vette fan? Hur som.. Summan av det hela? Man shoppade inte så jäkla mycket. Man gick mest och dregglade och längtade efter den dag när man skulle kunna ha på sig vanliga kläder igen.
Och här äro jag nu! Dagen D är här. Vartenda kilo av de härliga 19 jag gick upp är borta.. och så tydligen även min klädhandlar-mojo. (Obs! Gäller ej internetshopping) =)
Min teori som jag diddelidoat på idag (när jag hade egotid och var nere på stan bland 204.328 stycken andra) är helt enkelt att utbudet är för stort. Efter vad som känns som minst ett halvår av icke-shopping vet jag inte vart fasen jag ska börja. Utbudet är för stort och resurserna (läs; budget/tid) för liten. Efterfrågan finns där. (Jag vill ha ALLT!) Dock är behovet (i ärlighetens namn) minimalt. Det här med kläder är ju fortfarande lika kul och kommer alltid vara mitt absolut största intresse men dessvärre fyller det inte riktigt samma syfte att ha garderoben överfull med kläder när man inte har ett jobb att gå till varje eviga dag. Visst.. Hugo skulle säkert uppskatta om morsan satt uppklädd till tänderna i soffan och matade honom. Dock känns spy, dreggel och små portioner bajs inte helt upphetsande att få på sin 1500-kronors-Acne-siden-blus.
Jag hoppas dock (i motsats till vårt bankkonto) att denna känsla endast är på tillfälligt besök just idag. Så fort denna brutalt dåliga REA som råder i varje butik just nu är slut skall jag göra ett nytt tappert försök till härlig shopping. Under tiden får jag helt enkelt göra ett djupdyk i garderoben härhemma. Wish me luck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar