Kollade precis på besöksstatistiken för min lilla oblyga blogg. Jag gillar att någon googlat på "få ett ligg. på födelsedagen" och sedan hamnat till min sida. H.u.r.r.a! Hoppas att (den uppenbart ogängade) stackaren fick sig ett ordentligt skjut på sin bemärkelsedag.
Över till något annat. Jag har blivit knäpp(are...än tidigare).
Jag ska briefa.
Minst en gång om dagen (vid mina dagliga promenader runt Delsjön/Skatås blir det åtminstone sju-åtta gånger) kommer jag på mig själv med att flukta på gamla gubbar. Håll.i.hatten.ni.ska.få.veta.varför.
De drabbade karlarna måste tro att det arma flickebarnet (dvs jag) har någon svårare (obotlig) form av faderskomplex. Så fort jag möter en man (i de gråhåriga trakterna) spanar (läs; RÅglor) jag lite extra;
"Hömm? Jo, men han var ju ganska "söt"!?"
"Fan, han hade vigselring (annars var han en pudding)"
"Jädrar, fanskapet hade rullator! Njää, det går bort"
"Mmm, aaaah, jooo, kanske?!"
"Jo, men han såg ju pigg och "fräsch" ut!"
Mina "spankrafter" har den senaste tiden alltså helt gått åt till gamlingar. I'm.ashamed. Dock finns det en strimma ljus i min generade tunnel. Åldringarna jag (omedvetet) så gärna betraktar är ju självklart inte till mig utan till min fantastiska mamma (som jag vet sitter och tänker "Va fan är det hon sitter och skriver, den stollen?!" när hon läser detta.) Men så är det. Inte sällan har jag behövt hejda mina väldiga impulser att gå fram och fråga om "mitt offer" är singel för att sedan erbjuda denne en blinddate med min kära mor (som jag vet skulle lyncha mig om jag gjorde detta.) Men men.. allt har sin tid.. kanske jag en (jäkla vacker) dag i framtiden får skickat iväg morsan på en hejdundrans dejt med en utav mina egenuppraggade karlar?
Den.som.lever.får.se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar