Det där att försöka sätta sprätt på sina "författarkunskaper" (läs; semiavancerat-ord-bajseri) medans båda kidsen sover var tamigfan lättare sagt än gjort. Ni förstår det är nämligen mitt mål som jag satt upp för mig själv;
De dagar jag får kidsen att sova samtidigt skall jag (förutom övriga livsnödvändiga bestyr - äta, bajsa, raggarduscha [något märkvärdigare hinns sällan med - God bless v.å.t.s.e.r.v.e.t.t.e.n!], byta underkläder, bajsa, städa, borsta tänderna [iallafall en av käkarna - att få rengjort såväl uppe som nere vid samma borstning betecknas lyxigt] and so on) skriva ett inlägg.
Under gårdagens skriveri avbröts jag väl inte mindre än (överdriver inte!) 9-10 ggr av minstingen som vaknade i vagnen och således behövde vaggas för att somna om. Idag gav jag upp efter tredje vrålet och tog således in henne och slängde fram mina eminenta spenar. Hon blev nöjd.
Men men, jag har gett mig fan på att skriva så då ska jag bannemej göra det också.
I övrigt? Alla hjärtans dag idag. (Gissningsvis är detta något som inte gått en människa obemärkt förbi?!)
Förra året minns jag att jag skrev mitt "påtvingade ligg"-inlägg. Något sådant krav behöver jag tack och lov inte oroa mig för i år.
I år blir det liggfritt. Kanske man skulle kunna bjussa på lite närgånget kelande? Ser man till gårdagen är dock risken överhängande liten för att något sådant skulle inträffa.
Ilse ammade konstant (sett till då hon inte skrek). Lagom till läggningen kräktes hon dock (självklart) upp allt. (Förbannade Murphy!) Där sitter man (smått hysterisk och j*vligt trött) med två utsugna påsar till behag med en hungrig kid och en man som mitt i allt tillkännager (egentligen helt i sin ordning) att han "måste" gå och duscha och raka håret. Där sitter man själv ofräsch, svettig, kladdig, ful och allmänt jävlig. Va fan?! Jag kanske också vill duscha? Eller "vill" och "vill"? Jag BEHÖVER duscha.Jag BORDE duscha. Jag möglar nog annars. Vilket fruntimmer som helst i samma situation skulle explodera. Vilket jag också gjorde.
Vet ju att mannen min (som förövrigt både är världens bästa man och pappa) inte kan hjälpa att han är karl och därav inte kan avlasta mig i min (då) eländiga amning och som just därför också kan göra precis vad han behagar.
Men ibland blir det bara för mycket. Ibland blir man bara jäkligt trött av att vara kvinna. Ibland kan jag nog (motvilligt) till och med önska att jag vore en man. Dra en smitbajsning á 35 minuter med en lååång härlig dusch efter. Fy fan för er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar