tisdag 25 februari 2014

USELT!

Inte ett enda inlägg förra veckan. Hang on..

[10 min senare]
Nu är jag tillbaka. Påträffade (av en ren och lyckosam slump) en fläck på höger underarm. Vid närmare inspektion (känna, titta, lukta, smaka) kunde jag konstatera att den högst sannolikt föll under den eminenta kategorin "bebisbajs". (Därav uteslöt jag snabbt "smaka"-delen från min inspektion.) Jag.fick.hursom.byta.om. (Ps. Fan va fräsch man känner sig!)

Vart var jag? Jo. Min miserabla uppdatering förra veckan. Min sköna make var på tjänstresa. Vid lunch på söndagen tog han sitt jobb-pick-och-pack och körde (!) mot exotiska Norrland. (Stackars sate!) På torsdag eftermiddag begav han sig (tack och lov) hemåt igen och på fredagen vid 16-ish (efter cirkus 16 timmars bilresa) stod han åter i farstun. (Ja- så satans avlångt är Svedala. Och nej - vi har ingen farstu på riktigt.)

Sedan jag aldrig bott ensam (susade raka vägen ifrån min mors varma famn till karln min) har jag aldrig upplevt den där omtalade 'lyxen' att inte behöva ta hänsyn till någon annan på hemmaplan. Därav var mig första tanke när min make flydde sin kos att tillåta mig själv (bara för att jag kan) ha det förträffligt jäkla grisigt här hemma under veckan denne var frånvarande. (Läs; Måhända ha en och annan smutstallrik stående samt kanske en trosa [hemmahörande i tvättkorgen] nonchalant placerdt på något opassande ställe. Bara.för.att.jag.kan.liksom.

Efter ca 15 minuter kom dock verkligheten (jävligt) snabbt ikapp mig. Det var ju inte sådär vårdslöst "lyxigt" som jag tänkt mig. I själva verket gav det mig en känsla av tickande obehag. Berget av bråte växte nästan omänskligt fort (Tack Hugo!). Mina pilla-fingrar blev plötsligt läskigt understimulerade. Jag började därför istället städa helt hysteriskt och påbörja olika egenpåhittade projekt (såsom borra upp och flytta olika sorters inredning i tvättstugan samt organisera förrådet [dvs packa om och märka upp alla nyinköpta IKEA-förvaringslådor med passande dymo-etiketter] ). Jag kan avslöja att jag har sedan min makalösa lilla manick inköptes från Granit blommat ut till en fullfjädrad dymo-hora!
Kort och gott så blev det ingen lat-vecka helt enkelt. Det blev istället en neurotisk plocka-vecka (helt utan anledning egentligen). Någon fix idé jag fick för mig att det skulle vara så tokigt rent när snubben min kom hem. WTF? Som om han skulle se att det inte låg en enda sten på dörrmattan (då jag plockat bort varenda jä/el för hand!)?! Hell no. Nä, till nästa gång får jag nog lära mig tagga ner en uns eller två. Man har väl kommit i krokarna då man bör värna om sitt blodtryck.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar