I am ashamed!

Fan!

Det har gått upp för mig under den senaste tiden att jag blivit "en sån där" morsa. Det smärtar mig att erkänna men jag vet att det är sant. Typen av (oönskad) morsa jag syftar på denna gång? Jo, "en sån där" morsa som låter sin unge leka med (sånär som) vad som helst. Helt plötsligt klassificeras allt som omfattar "bara-han-inte-kan-sätta-den-i-halsen-och-dö" och "men-han-är-ju-så-snäll-när-han-leker-med-den" som utomordentligt lysande leksaker (läs; uppskattade barnvakter). I know! Jag har alltid hatat dessa (spån)morsor..and now a year later? Well, here I fuckin' am!

Ett målande exempel?
Häromdagen skulle jag slänga PET-flaskor.. vad ser jag ligga gömd på botten av den klibbiga öl/läsk/ciderbeklädda behållaren? Jo, vår (1500 kronors) Braun eltandborste. (Ps. Sällan skådat en mer uppskattad "leksak".) Igår fann jag dessutom min bh bland Rågruten i skafferiet, makens (använda) kalsonger under kudden i kiddens säng och förra veckan hittades elvispen i sällskap med stekspaden inne på dass. I am ashamed!

Finns dock (fortfarande) vissa undantag såklart (mobiler, kameror, iPads, fjärrkontroller och datorer) som ännu inte betecknas som lämpliga/tillåtna toys (halleluja, va skickliga vi är!). Dessa dyrbara ting kategoriseras (trots brutala påtryckningar från lillgangster) än i dag som "stay-the-hell-away"/"bort-med-dina-slabbiga-labbar"-pinaler. Ask me again in a year!